Plöjning

Plogen är ett gammalt redskap men det betyder inte att den slutat utvecklas. En modern plog har plogkroppar som klarar både djupare och grundare bearbetningsdjup, förredskap som nästan garanterar en halmfri yta och inställningsmöjligheter från förarplats som ökar kapaciteten. Även automatik och GPS-assistans, on-land plogar samt speciella plogar för grund plöjning finns på marknaden idag.

Ett vanligt problem i plöjning är bildandet av en plogsula (förtätat lager under bearbetningsdjupet). Plöjningsdjupet bör därför varieras mellan åren. Vid stora halmmängder finns risken att ett halmlager uppstår på bearbetningsbotten, något som kan motverkas med t.ex. en föregående överfart med en Carrier.

Såbädd och sådd

På lättare jordar ger plogen en yta som oftast bara kräver lite utjämning och återpackning för att få en bra såbädd. Om bearbetande såmaskiner som Rapid eller Spirit används kan här övrig bearbetning begränsas till en eller två överfarter eller till och med helt uteslutas.

På lerjordar ger plogen däremot en yta som kräver mer insatser för att lämpa sig för sådd. Traditionellt användes harvar, vältar och sladdar i en eller flera överfarter tills en såbädd skapats. Idag används allt oftare tallrikskultivatorer som Carrier i kombination med harvar för att minska antalet överfarter. Bearbetande såmaskiner som Rapid och Spirit har dessutom lägre krav på såbädden innan sådd jämfört med traditionella såmaskiner.

I kallare odlingsområden där marken fryser under vintern minskar behovet av såbäddsberedning till vårsådd drastiskt för leror och kan jämföras med lättjordar.

Plöjningens nackdelar

Plöjda system fungerar sämre framförallt vid torra förhållanden då marken förlorar förhållandevis mycket fukt vid den intensiva bearbetningen vilket kan ge dålig uppkomst om ingen nederbörd faller efter sådd.

För kraftig nederbörd efter sådd kan också ge problem då den halmfria ytan kan ge en kraftig skorpa på vissa jordtyper. Vid kraftig nederbörd eller blåst är dessutom risken för erosion betydande i en del områden.

Den kraftiga bearbetningen missgynnar även daggmaskar.

Med undantag för de områden där skorpbildning, torka och erosion är avgörande faktorer är den primära drivkraften bakom att minska plöjningen ekonomisk. Även om plogen i sig inte är det dyraste redskapet så gör den låga kapaciteten att kostnaden per hektar blir hög. Dessutom ger den höga tidsåtgången per hektar problem för större gårdar att hinna med, framförallt under hösten.